skip to main |
skip to sidebar
Vinbär. Att palla eller att skörda; lika mycket sommar för mig. Djupt rotat i min barndom.
Miami Vice. Åttiotal. Neon.
På sina ställen kan dessa retroskyltar ännu skådas. Tack Götgatan!
Dagens morgon bjöd på en sån får härlig arkitektonisk upplevelse. Trappan upp till medborgarplatsen mot en fin himmel.
Precis! Eller nu har vi ett tydligt bevis på att utseende och innehåll (läs smak) är helt separat.
Det skulle kunna vara den elektroniska varianten av Crafts six dots logotyp. Svettdoften passar in. Men nej, det är intervallgrafen på motionscykeln på jobbet.
Din blotta existens lämnar spår oavsett du till eller inte. Spår som exempelvis Henry Lee eller din närmaste tolkar. Du läcker kommunikation!
Längs strandpromenaden i Brighton bjuds man en plats (bänkarna) och instruktioner för lite romantik (bildsekvensen i mitten). Vackert.
Dags att göra helg!
Eller rättare: Ingen människa ska passera. Det får en att undra vem som satte upp skylten...
Bakom detta skynke på underklädsavdelningen dolde sig inte min flickvän, upptäckte jag efter ett tag.
Vackert böljande, vackert döljande.
För en riktigt bra kväll på stan håll utkik efter denna skylt.
Bakom det oskyldiga och gulliga döljer sig en förbannelse. En förbannelse som förtrollar barn till små glasshungriga monster. På se upp för Pingvinen och dess glasskiosker om du åker med familjen till Finland.
Vad kan en sån har liten varelse ha i sina tankar? Vad väntar den på? Stillsam och gyllene ser den på skuggan vandrandes runt sig i väntan på...
Med sin melankoliska sång i bästa Aki Kaurimäki-stil drar han upp finnarna på dansgolvet; gamla som unga.
Men vad betyder det? Att jag skulle bokat någon av dessa hytter för att få mig en lekkamrat för kvällen?
Med hetta eller nattklubbsfeeling skriker skylten ut sitt budskap på finlandsfärjan.